Föreningens historik – några glimtar
Enkel dokumentation kring IOGT-NTO-föreningen 2283 Hammarös historia vid 90-årsjubileum 2011
”Några glimtar från åren som har gått”
Nedtecknat av Johnny Boström efter samtal med Alvar Eriksson, Stig Eriksson, Åsa och Lena Fauhlér, Ivan Gustavsson, Ann-Louise Johansson med flera medlemmar. Dessutom finns som underlag material från föreningens historia inlämnat på folkrörelsernas arkiv såsom protokoll från förening och byggnadsförening samt andra handlingar. Dessa ”glimtar” gör inga anspråk på att vara heltäckande utan vill förmedla en känsla för vad föreningen har gjort och gör i bygden.
Föreningens bildande
Vid föreningens bildande 1921 hade kontakter tagits från bland annat NTO-föreningen Lyckan. Bland annat kom Ahlqvist ut till en grupp intresserade som då bildade föreningen. Erik Eriksson var med från början och Gustav Persson kom med strax efter. Lokalen som nyttjades från början var Svenshults skola.
1920-talet
Redan under föreningens första verksamhetsår bildades studiecirkeln Facklan.
Man tränade mötesteknik, hade demokratiskolning och annan mötesverksamhet av mer allmän art. Nöjesverksamhet och medlemsrekrytering var naturliga delar av verksamheten.
1930-talet
Föreningens traditionella auktion/höstförsäljning som pågår än idag tog sin början under detta årtionde. Gustav Nilsson som var med i missionsförsamlingen var ofta auktionist. Man sålde och auktionerade ut bland annat choklad, fat med frukt, grönsaker, hantverk och tårtbitar för att få in medel till verksamheten och lokalen.
Byggandet av bygdegården Svenshult
Föreningsmedlemmarna ville ha en egen lokal. Gerhard Andersson var byggmästare och hans medhjälpare var Gunnar Jacobsson. Flera av medlemmarna som var arbetslösa hjälpte också till. Man hade inte så mycket bidrag. Försäljningar och auktioner anordnades.
Vid en första beräkning av hur mycket virke som skulle gå åt vid byggnationen av lokalen räknades alldeles fel och då utbrast Gustav Persson” Men huset ska väl ändå vara ihåligt?!”
Uppvärmningen skedde med vedkaminer och veden skaffade de oftast själva.
Att man använde ordet bygdegård och inte NTO-lokalen eller liknande kom sig ganska naturligt eftersom man redan från början hade föresatsen att detta skulle vara en lokal som kunde nyttjas av hela bygden, både enskilda och olika föreningar och sammanslutningar. Att all verksamhet skulle vara nykter var redan från början ett krav och som har bestått under årens lopp.
Till att börja med hade man de gamla kyrkbänkarna att sitta på.
1940-talet
Svea Almqvist bedrev juniorverksamhet med lekar och mötesteknik. Mycket man lärde sig där hade man nytta av sedan när man skulle verka i samhället. Nykterhet, Fred och Folkuppfostran var ledord.
Studiecirkeln Facklan utvecklades och denna verksamhet bedrev cirklar i både praktiska ämnen som litteratur, matematik, navigation med mera. Under denna tid var det 7-årig folkskola.
Samverkan skedde med Skoghalls föreläsningsförening där bland annat Sten Bergman föreläste om Nya Guinea . NTO-föreningen tog över föreläsningsföreningen när Skoghall upphörde med detta under 60-talet. Bland de som medverkat kan nämnas Gunnar Arnborg och Vera Sjökrona.
Albin Fauhlér var ordförande i föreningen och även Oskar ”i Hova” Persson.
1950-talet
Alvar Eriksson blev ordförande och har fungerat som sådan ända till 2020. Alvar gick på Wendelsbergs folkhögskola 56-57 på allmän linje och gick även NTO:s ledarskola på Saxenborg i 5 veckor innan tiden på Wendelsberg.
Folkbildningsverksamheten i föreningen lade grunden för föreläsningsserier och bildande av ett bibliotek som fanns i bygdegården och som hölls öppet varje torsdagskväll. Gustav Persson och Valfrid Johansson var några av eldsjälarna. Gustav och Sigvard Larsson hade gått på Wendelsbergs folkhögskola som är NTO:s egen folkhögskola och de hade med sig idéer kring bland annat folkbildningsverksamhet.
Biblioteket hade 1500 band och under 50-talet lät man det gå upp i kommunbiblioteket och detta flyttades till Svenshults skola där Inga Johansson som var medlem blev dess första anställda bibliotekarie.
Föreningen bedrev många olika aktiviteter, allt från information, nöjesarrangemang till sånglekar och lekaftnar. Flera program bestod av att ”Werner spelar, Ethel sjunger och Gustav läser”!
Folknykterhetens dag firades ofta vid bygdegården och ofta i samverkan med Hammarö nykterhetsförbund.
Tolvslaget vid de utåtriktade nyårsvakorna gick oftast till så att ett spett hängdes upp och Martin ”på berget” Axelsson slog traditionsenligt 12 slag på detta.
1960-talet
Reseverksamhet såsom bussresor till olika orter och sevärdheter bedrevs under flera år
Under detta årtionde var också flera av föreningens medlemmar aktiva i föreningen Fyrbåken på Skoghall som bedrev en aktiv ungdomsverksamhet. En viktig del var cabaré-gänget ”Glada Paraden” som turnerade runt i länet och där även Alvar Eriksson ibland var gästartist. Föreningen Fyrbåken gick senare ihop med 2283 Hammarö.
Bland kulturupplevelserna bör också nämnas Gunnar Turessons besök i bygdegården där han gjorde ett bejublat och engagerat framträdande.
Från slutet av 50-talet och under 60-talet hade Albin Fauhlér hand om juniorverksamheten tillsammans med andra ledare. Albin hade även Esperantokurser, frimärksklubb i vuxenverksamheten. Dessutom bedrevs även NTO-scouting en tid under detta årtionde som bland annat Birgit Holmberg och Greta Gustavsson deltog i.
NTO-distriktet bedrev en aktiv kursverksamhet med bland annat ledarutbildning, programkurser, sånglekskurser och friluftsliv. Alvar Eriksson samt Sune Skog från Forshaga var bland annat aktiva kring denna verksamhet som flera förenings medlemmar deltog i.
1970-talet
Juniorverksamheten bedrevs en bit in på årtiondet av Birgit Persson.
Studiecirkel kring konst startade som åkte runt till konstnärer i Värmland. Detta gav inspiration till att starta årliga konstutställningar. Det hela började med konstnären Maja Sjöberg som hade sommarstuga i V. Skagene. Elsa ”på Hôlmen” Karlsson tog kontakt med henne och hon ville gärna ställa ut sina alster i bygdegården under en lördag och söndag. Detta har sedan blivit till en årlig tradition som höll i sig ända till andra hälften av 90-talet. Vid arrangemangen fanns också ett samarbete med musikskolan som genomförde en konsert under utställningsdagarna. På detta vis fick man också fler att komma till utställningen. Evert Lundberg, Inga Johansson, Siv ”i Tvärhult” Eriksson är några konstnärer som har ställt ut under årens lopp. Det har även varit samlingsutställningar
UNF-verksamhet för ungdomar startades av bland annat Ann-Louise och Carl-Henrik Johansson
1980-talet
Mötesverksamheten fortsatte liksom kulturaktiviteterna. Bland annat kan nämnas framträdanden av Mona Nylin och andra artister samt teaterarrangemang.
UNF-verksamheten fortsatte och var livfull i flera år med många aktiviteter, kurser, discon och besök till och från andra föreningar. En bra medlemsskolning och ett sätt att visa det drogfria/nyktra alternativet.
1990-talet
Studiecirkelverksamhet med filmvisning kring teman såsom Drogerna Världen Runt och Kulturer i Världen.
God uthyrning av lokalen bland annat till fiskeriföreningen, vägföreningen, dop, bröllop, fester, möten, folkdanslag och teaterföreningen.
Flera kulturarrangemang genomfördes med bland annat Musikteatern i Värmland, Bo Harald, Björn Sandborgh
2000-talet och nutid
Treårigt projekt kring ”kultur på landsbygd” tillsammans med teaterföreningen, vårt studieförbund NBV och Värmlandsoperan. Musik – och teatercaféer vid 3-4 tillfällen per år. Syftet har bland annat varit att ha bra kulturprogram och att marknadsföra bygdegården Svenshult.
Medlemsvärvningsaktiviteter har genomförts samt information om föreningen på Skoghall. Medlemsantalet har legat kring 45-50 medlemmar under ett antal år. De aktiva är dock mestadels äldre och i minskande antal.
Drogpolitiska insatser har gjorts kring folknykterhetens vecka, julkampanjer etc. Kontakter har funnits med kommunen kring handlingsprogram och hur detta har följts i praktiken. Under några år deltog föreningen i samverkan kring kommunens hälsoråd.
Föreningen har även deltagit i insamlingen till ”Världens barn” samt haft flera temakvällar kring internationellt arbete.
Mötesverksamhet har skett med ett 15-tal aktiviteter per år såsom påskfest, kulturarrangemang med inbjudna medverkande, föreningsmöten med program, höstförsäljning/auktion, grötfest och utflykter/studiebesök. Samverkan har skett med NBV.
En självständig juniorförening startade under 2009 med teaterverksamhet och har reorganiserats med nya ledare såsom Johnny Boström, Linda Ahlqvist, Charlie Boström och Lilleby Boström. Verksamheten består av föreningsträffar med film, lekar, bakning, föreningsteknik, hantverk/pyssel samt läger och uteaktiviteter.
Under åren 2021-22 och framåt har en ökad satsning på kulturverksamheten och de utåtriktade aktiviteterna skett. Många uppskattade kulturprogram har skett vilket även gjort att fler människor har upptäckt lokalen, föreningen och dess verksamhet.
Bygdegården som lokal för bygden och föreningens betydelse i bygden
Föreningen och bygdegården(IOGT-NTO-lokal) har och har haft betydelse för bygden under åren. Man har gjort många folkbildningsinsatser och bedrivit kultur – och cirkelverksamhet, haft nöjesverksamhet, bedrivit information och opinionsbildning, bidragit till lokala nätverk, fungerat som lokaluthyrare för möten och fester och haft en mängd aktiva medlemmar i bygden.
Alla som medverkat aktivt i föreningen har bidragit till verksamheten och dess utveckling. Några namn som kan nämnas särskilt genom historien har varit Gustav Persson, Valfrid Johansson, Birgit Persson, Svea Almqvist, Alvar Eriksson, Albin Fauhlér, Carl-Henrik Johansson, Ivan Gustavsson, Johnny Boström. Säkert finns det många fler namn att lyfta fram som har gjort goda insatser för föreningens verksamhet och för nykterhetsrörelsens idéer och ideal men ovan nämnda personer får utgöra några exempel ur vår förenings historia.